Det skulle ändå inte hända nåt över helgen..Inga provsvar kommer då så vi skulle få åka hem i 2 nätter....
Familjen kom syskonen,maken(alla barnens pappa) och även deras farmor hade kommit från Sthlm.
Dom kom till sjukhuset och vi lekte lite.Vi packade ihop och kunde sen gå därifrån.
Hon var så glad och jag var glad över att få komma hem...
Vi bestämde oss för att innan vi åkte så skulle vi äta på McDonalds...
Jag beställde maten och skulle precis betala när telefonen ringde...
Det var från hemligt nummer...
Det var läkaren som ringde och frågade hur långt vi hade kommit...
"Ni måste komma tillbaka"
Provsvar från Tisdagens EEG hade kommit och hon behövde medicin omgående....
Jag fattade inte så mkt...Fick en illamående känsla och tårarna kom.
Läkaren ville prata med både mej och maken...
Jaha,Det var bara att vara ärlig mot barnen.
Hon blev så ledsen...Hon hade sett fram emot att få komma hem.
Vi åkte tillbaka och barnens farmor fick vara med barnen medan jag och maken pratade med läkaren.
Jag vet fortfarande inte än idag vad läkaren sa..
Jag satt där och jag hörde men ändå så varken hörde eller förstod jag vad som sas.
Det var nåt med hjärnan..Nån typ av inflammation... Hjärninflammation eller nåt.. Som sagt jag vet fortfarande inte vad han sa..
Men hon behövde medicin omgående och vi skulle INTE få permission över helgen.
Jag blev tvungen att stanna kvar då jag inte har körkort så maken fick åka hem med dom andra och svärmor.
Men vi bestämde att vi skulle bytas av dagen efter..
Första dosen av medicin skulle ges och det var bra att dom andra barnen inte var där.
För hennes ögon rullade när hon fick medicinen och det går inte att förklara men det var en hemsk syn och jag började gråta igen...
Usch,hemskt att dels tvinga i henne medicinen och sen se hur hon såg ut när medicinen gick in i kroppen.
Kan fortfarande känna lukten av just den medicinen än idag......7 Månader efteråt
Fredag den 17:e April 2015
Kommentera gärnaDet skulle ändå inte hända nåt över helgen..Inga provsvar kommer då så vi skulle få åka hem i 2 nätter....
Familjen kom syskonen,maken(alla barnens pappa) och även deras farmor hade kommit från Sthlm.
Dom kom till sjukhuset och vi lekte lite.Vi packade ihop och kunde sen gå därifrån.
Hon var så glad och jag var glad över att få komma hem...
Vi bestämde oss för att innan vi åkte så skulle vi äta på McDonalds...
Jag beställde maten och skulle precis betala när telefonen ringde...
Det var från hemligt nummer...
Det var läkaren som ringde och frågade hur långt vi hade kommit...
"Ni måste komma tillbaka"
Provsvar från Tisdagens EEG hade kommit och hon behövde medicin omgående....
Jag fattade inte så mkt...Fick en illamående känsla och tårarna kom.
Läkaren ville prata med både mej och maken...
Jaha,Det var bara att vara ärlig mot barnen.
Hon blev så ledsen...Hon hade sett fram emot att få komma hem.
Vi åkte tillbaka och barnens farmor fick vara med barnen medan jag och maken pratade med läkaren.
Jag vet fortfarande inte än idag vad läkaren sa..
Jag satt där och jag hörde men ändå så varken hörde eller förstod jag vad som sas.
Det var nåt med hjärnan..Nån typ av inflammation... Hjärninflammation eller nåt.. Som sagt jag vet fortfarande inte vad han sa..
Men hon behövde medicin omgående och vi skulle INTE få permission över helgen.
Jag blev tvungen att stanna kvar då jag inte har körkort så maken fick åka hem med dom andra och svärmor.
Men vi bestämde att vi skulle bytas av dagen efter..
Första dosen av medicin skulle ges och det var bra att dom andra barnen inte var där.
För hennes ögon rullade när hon fick medicinen och det går inte att förklara men det var en hemsk syn och jag började gråta igen...
Usch,hemskt att dels tvinga i henne medicinen och sen se hur hon såg ut när medicinen gick in i kroppen.
Kan fortfarande känna lukten av just den medicinen än idag......7 Månader efteråt